Blir galen

Precis kommit hem efter ett par timmar på klubben. Idag var det instruktörsutbildning och innan det tränade jag lite lydnad. Det gick bra, orkar inte skriva så mycket mer om det idag. På instruktörsutbildningen pratade vi om problemhundar och störningsträning. Intressantast tyckte jag var problemhundar, eftersom alla ser olika på vad en problem hund är. En hund kan ju enligt mig vara en problemhund men inte enligt sin ägare, olika från person till person!

Känner mig lite halvt galen just nu, har inte hört av SIBA på hur länge som helst, typ 1,5-2 månader? När man lämnar in en produkt på reperation står det att det ska ta 2-3 veckor. Jag brukar alltid räkna med lite längre än en månad eftersom de aldrig håller ”reperationstiden”. Men nu tror jag att det har gått närmre 2 månader….och jag är lagom less på att vänta. Nästa vecka ringer jag till dem och frågar vad skjuttsingen min kamera har tagit vägen. Tråkigt att de aldrig kan hålla ”deadline”. Så för er som inte visste det, så är min kamera på lagning, därav inga nytagna bilder i bloggen. Men lovar att de kommer när jag får tillbaka den!

PM:et har även kommit till nästa lydnadstävling, det ser jag fram emot! 🙂

Sök-söndag

Tänkte skriva lite om i söndags. En sak som nämligen ingår i instruktörsutbildningen är att besöka en sök/spår/rapport-grupp. Så i söndags besökte jag, Alexandra och Anna en sökgrupp. Jag har ju tränat sök en del på de olika lägrena jag har varit på och har alltid tyckt det var jätteroligt. Och det är det verkligen, ännu roligare var det att se en tävlingsinriktad och kunnig träningsgrupp prata om ämnet. Alla hundarna var jätteduktiga och supertaggade och tyckte det var extra kul att se flatten (man är ju en retriever-lover 😉 ). Sök är någonting jag absolut hade velat träna/tävla, men tyvärr är det så synd att det krävs så mycket tid och helst ett körkort. Sökgruppen tränar varje lördag från klockan 09.00 och ca 5 timmar tror jag. Det är en halv dag. Eftersom man tar en hund i taget och är ute och tränar i princip hela dagen så är det nästan ett måste att ha hunden i bilen under tiden man tränar de andra hundarna. Blev verkligen jättesugen på att gå med i en sökgrupp, men tyvärr går det inte i dagsläget. Tror inte mamma är så sugen på att köra mig 45 minuter ut till en skog runt åtta på morgonen varje lördag.. Men vem vet, kanske blir det när jag tagit körkort och kan sno vår bil 😉

I veckan ska jag även skriva arbetet om sök som ska lämnas in, sen är även det klart – skönt! Nu är det inte långt kvar av utbildningen. Utbildningen jag går är ju en utbildning där man får hålla i alla kurser upp till fortsättningskurs (lydnad I), dock ingår inte valpkursen i denna utbildningen så den kommer jag påbörja så snart den ska komma igång. På tordag ska jag träna lydnad på klubben innan instruktörsutbilningen, kul!

Jakita efter ett sök på rikslägret 2007

Aldrig varit så rädd i hela mitt liv

I måndags var det instruktörsutbildning. Vi fick varsitt ”ekipage” i Pias (hon som håller i utbildningen) fortsättningskurs. Jag fick ett trevligt ekipage – en 11 månaders gammal brun labrador och dess rätt unga, trevliga matte + hennes pojkvän. Det var matten som tränade med hunden och det var faktiskt roligare än vad jag trodde att ge tips och råd!! Det var jättekul att få hjälpa dem och lära dem nya träningsmetoder och tips. Man fick en sån himla respons, så himla roligt! Tror faktiskt att kursinstruktör är något för mig då jag gillar att hjälpa och lära! 😀

Idag tränade jag med min kära träningsgrupp som vanligt. Extra var jätteduktig och jag är ännu en gång nöjd med min härliga prick. Och kanske har jag kommit på vad som är fel med rutan! Alltid när jag tävlat har det varit rätt små koner men jag har ganska höga koner (och har nästan bara tränat med dem)… Kanske kan det vara det som varit felet? Jag tror även att vi måste variera avståndet mellan konerna lite mer, brukar träna med kortare avsånd mellan konerna och kanske har hon svårare för att springa in i rutan när det är bredare mellan konerna? Då ser hon ju inte rutan lika tydligt… Hm, så nu ska jag träna med lägre koner och variera avsåndet mellan konerna mer och se om det ger något resultat.

Måste berätta om när vi var påväg hem från klubben idag!! Jag, Mikaela, Jonathan och Mikaelas pojkvän Andreas lämnade av Extra hemma efter lydnadsträningen för att åka och handla pizza. När vi kört en liten bit så hör vi en hund skrika (det lät precis som att vi kört på den). Mikaela saktar in och stannar och jag skriker av skräck och rädsla, har aldrig någonsin hört en sån skräck i min först i hela mitt liv. Min första tanke var ”EXTRA!!!”. Jag hann tänka tusen tankar om att t.ex. Extra hade smitit ut när Jonathan låst dörren och sprunigt efter bilen när vi kört och på något sätt blivit påkörd. Jag fick upp tankar om att Extra skulle ligga på vägen eller komma haltandes emot mig. Mitt hjärta satt uppe i halsen och det kändes som mitt liv just tatt slut. Jag slet upp bildörren och sprang ut, kollade på gatan men såg ingen hund liggandes på vägen. Började kolla på trottoarerna och fick se en kvinna gå med sin hund. Jag sprang fram till kvinnan med hunden och frågade vad som hände och hon berättade att hon råkat trampa sin hund på foten och att vår baklucka var öppen. Eftersom jag glömt stänga bakluckan efter att jag lämnat Extra inne så hördes hundens skrik så himla tydligt. När vi satt oss i bilen igen påväg till pizzerian sa Andreas att han aldrig någonsin har hört en röst med så mycket rädsla, sorg och skräck som när jag skrek. Och det kan nog stämma, för jag själv har aldrig hört någon människa eller mig själv så rädd. Hade det varit Extra vet jag inte vad jag hade tagit mig till (eller Jakita för den delen, men jag var rätt säker på att det skulle varit Extra som sprungit efter bilen och inte Jakita), mina älskade tjejer. Solstrålarna i mitt liv. De finaste som skapats. Usch, ni skulle bara veta hur mycket jag darrade i benen efteråt. Jag var så himla chokad.

Till något roligare! Extra är anmäld till tre lydnadstävlingar till nu. Ska bli jätteroligt! Tills dess ska vi träna rutan som in i sjuttsingen.

Just nu ligger jag med mina två underbara hundar i min säng och myser. Det är så mysigt att sova med dem! De sover hos mig rätt ofta på nätterna (i sängen). De fläker ut sig rätt rejält så jag får snällt ligga som en liten strimla bredvid dem! Haha, men det gör jag så gärna så. Njuter av att ha dem hos mig varje sekund. Mamma har åkt till London med jobbet idag, så imorgon till på söndag kommer jag även att få ta morgonrundan (mamma tar alltid den annars eftersom hon tycker det är skönt att gå ut med dem på morgonen) med hundarna. Kan dock säga att jag inte är så glad för det, ingen morgonmänniska här inte…. Så imorgon ska jag upp extra tidigt! Men jag överlever nog 😉

Vår bästa tävling

….dock inte poängmässigt!

Har ni någon gång varit jättenöjda över en tävling och tyckt att det känns så jävla bra trots att inte poängen räckte till? Eller har ni känt att ni gjort en jättedålig tävling och ändå fått ett pris långt över förväntan? Så kändes det för mig idag efter dagens lydnadstävling på Lunds BK. Jag var så otroligt glad när jag tävlade, allt gick så bra och Extra hade sån motivation under hela tiden vi var inne och arbetade framför domaren. Hon ville verkligen och vi hade kul inne på planen, det kändes så bra att berömma henne efter momenten eftersom hon gjorde så bra ifrån sig och det kändes som att hon verkligen förtjänade alla klappar och muntligbelöning som hon gick….

Ska vi hoppa till resultatet kanske? 😉 Vi var 20 stycken anmälda till klass 2 varav 17 dök upp. Det var endast 2 stycken som fick första pris,  5 som fick andra pris och hela 10 stycken som fick tredje pris. Vi kom på en 7:e placering utav alla 17 och dagens reslutat blev ett 2:a pris på 140 poäng.

Varför blev det inget första pris om allting gick så bra undrar ni kanske då? Jo, precis som första gången vi tävlade så var det vår ackileshäl som satte stopp för det även den här gången. Rutan. Hade vi klarat den, hade vi ännu en gång fixat ett första pris. Det var den det hängde på även den här gången, störigt värre – men sant. Hade vi fixat rutan på våra två tävlingar vi nu nollat den så hade vårt LP redan varit i hamn. Men nu har vi inte fixat den, så nu kan ni tro att vi ska träna rutan…. Det fungerade jättebra på de senaste träningarna men ”poff” så fungerar det inte på tävling. Extra ställde sig höger om rutan och jag fick inte in henne i den och när jag tillslut fick in henne i den var det försent. Tyvärr tyvärr, men vi kommer igen! 🙂

Dagens domare var väldigt sträng, men bedömde alla lika så han var rättvis. Vilket är huvudsaken! Dock tycker jag att han var väldigt snål med poängen på många av våra moment och jag tycker vi borde fått högre poäng på många utav momenten. Jag vet liksom inte vad vi egentligen fick avdrag för på vissa moment? Och det säger jag inte bara för att det är mig själv jag snackar om, utan det gäller många hundar som tävlade idag och fick många poängs avdrag utan att någon förstod varför. Men men, man ska inte klaga på domaren! Han har säkert sina anledningar 😉 Men jävligt snål med poängen var han iallafall, den saken är klar.

  1. Platsliggning – 10
  2. Fritt följ – 8
  3. Läggande – 8
  4. Inkallning med ställande – 9
  5. Sändande med ställande – 0
  6. Apportering – 8
  7. Fritt hopp över hinder – 6
  8. Fjärrdirigering – 7
  9. Helheltsintryck – 8

Det jag är mest nöjd med idag är Extras trevliga inställning till tävlingen (Inte för att hon inte brukar ha en trevlig inställning. Men idag var hon så glad och visade mycket mer uttålighet & motivation. Tror vi har jobbat upp motivationen en aning!) och vårt fria följ. Detta moment brukar inte vara vår starka sida så jag är mer än nöjd med en 8:a!

Efter tävlingen släppte mamma av mig i Malmö. Jag skulle nämligen hem till min faster, Annelie. Vi skulle ha vårt första ”kurstillfälle” idag (Nisse är min projekthund till instruktörsutbildningen) och han chockade faktiskt mig…Han är inte så tuff som man kan tro om man säger så 😉 Längtar med spänning för att se hur han utvecklas…..

Träning, träning, träning

Gårdagen tillbringade jag en stund på Lunds nya brukshundklubb där vi ska tävla till helgen. Det var geggit (läs: väldigt geggigt) och lerigt där och regnet föll även från ovan. Det var dock jätte stora ytor och en stor fin appelplan som klubben flyttat till, tummen upp! När vi tränat klart satt en väldigt nöjd ägare i bilen…..Träningen gick fantastiskt bra.

Idag är tredje dagen i rad som jag tränat med Extra. Idag tränade vi på Malmö BK med träningsgruppen och även idag gick träningen bra, dock märkte jag att det blivit rätt intensivt de senaste dagarna så nu blir det vila fram till tävlingsdagen!

Räkna med en uppdatering i helgen efter tävlingen! De kommande dagarna ska vi bara ta det lugnt och ladda…….

När allt känns bra, då känns det jävligt bra

En favorit i repris, solstrålarna i mitt liv för lite mer än två år sedan. Min kamera är fortfarande på lagning (snacka om förlängd service tid?) men jag hoppas att jag får den inom en snar framtid så jag kan få ta lite nya fina bilder och visa er.

Hej allihopa! Hoppas att allt är bra med er. Glömde att nämna att jag opererades i torsdags (i handen) så det blev ingen träning i torsdags och på utställningen i lördags sprang jag runt med bandage, vilket jag gör fortfarande. Men det ska av på måndag eller tisdag så jag får stå ut ett tag till 😉 Dessvärre var det igår när jag fick ett migränanfall när jag kom hem från skolan. Såg suddigt, huvudet dunkade och jag kräktes ett par ggr, usch! Fick ställa in tandläkartiden igår och idag har jag varit hemma från skolan, började känna mig piggare nu framåt kvällen så jag är nog snart fit for fight igen 🙂

Idag blev det ett lydnadspass för mig och Extra innan instruktörsutbildningen började. Idag var en sån dag då allt kändes så himla bra. Allt var så himla bra. Det blev ett kort och intensivt pass, men ack så oerhört kul var det att se när Extra utförde allt så exemplariskt. Vad jag avgudar denna hund, det finns inga ord i världen. Hur som haver, idag körde vi igenom inkallning med ställande, rutan, fjärrdirigering, apportering av trä/metallapport och även 3:ans hopp med träapporten. Mer än att jag lämnade appelplanen som en väldigt stolt matte behöver jag väl inte säga?

Idag gick vi igenom våra projektarbeten på instuktörsutbildningen, jag har knappt börjat med mitt ännu men ska försöka börja med det lite idag. På måndag när det är utbildning igen så ska vi få ”ha hand” om ett ekipage var i en lydnadsklass I (fortsättnings) kurs. Ska faktiskt bli väldigt intressant, lärorikt och roligt! Har inte en aning om vad jag får för ekipage som jag ska hjälpa så det ska bli spännande.

Imorgon är det Lunds BK som gäller.