Risavkok

Hej allihopa! Hoppas att allt är väl med er. Med oss är det bra, alla förutom Extra. De senaste dagarna har Extra bajsat inne varannan dag nästan. Det bara rinner ut ur henne och är ganska slemmigt. Ingen vacker syn alls så att säga. Det är så synd om Extra eftersom hon uppenbarligen inte hinner att ”säga till” innan det kommer. Igår när vi åt så galopperade hon plötsligt ut i vardagsrummet, jag trodde att hon hittade på något hyss så gick dit och kollade. Men då stod bara Extra där och kollade, efter maten märkte jag att Extra hade bajsat i vardagsrummet och då förstod jag att hon inte kunde hålla sig. Det är nästan som när ett barn kissar/bajsar på sig. Stackarn! Hon har inte fått mat på 1,5 dygn så nu ikväll fick hon första målet. Inget godare än risavkok. Extra sneglade ledsamt på Jakitas foderpullor när jag ställde ner en skål med vätska till henne. Ska jag dricka det där? Jag vill också ha riktig mat, matte. Jag la ner några få pullor i Extras vätskefyllda skål som resulterade i att hon försökte äta dem. Men de gick inte så bra med tanke på att de flöt runt i skålen. Extra förstod ganska snabbt att hon var tvungen till att dricka upp den där skumma vätskan innan hon kom åt pullerna. Sagt & gjort. Imorgonbitti serveras det ris till frukost för Extras del. Hennes mage behöver nog vila, hoppas att det är botemedlet. Tycker så synd om henne, så fort man går ner till köket kommer hon och kollar ängsligt med den där hungriga blicken. Det är svårt att inte tycka synd om henne.

Till något helt annat, jag har nu bara ett ”kurstillfälle” kvar med min projekthund, Nisse. Det är så kul att se hur han utvecklats under vår träning. Annelie har verkligen fått en mer uppmärksam och arbetsvillig hund än när vi började träna. Så kul att se ett sånt märkbart resultat! Momentet sitter även bra nu (inkallning med störning). Från början visste han inte vad hit betydde. Men nu vet han bättre -hit betyder att man ska springa till matte så fort man kan och gå runt om henne för att sedan sätta sig på hennes vänstra sida. Positionen är nog den han behöver mest träning på, vill gärna vika ut en hel del så att han ser Annelie (typiskt för småhundar eftersom de inte kan se sin förare ordentligt när de sitter bredvid). Människor, barn och ljud har Nisse inga problem med när det gäller störning. Däremot är hundar en lite större störning, dock blev jag ändå imponerad när jag & Annelie tränade Nisse nere på Limhamnsfältet förra gången. Han löd bättre än vad jag förväntat mig bland andra hundar. Innan vi började träna Nisse berättade Annelie att Nisse kunde springa en bra bit ifrån henne, men nu håller han sig närmre tack vare vår träning. Kul! Tänk att endast 7 träningspass kan ha gett så fina resultat och även påverkat vardagen till det bättre!

En bra start

Nu när allt julstök är över vill vi ha vår. Tror det är fler än jag och Extra som saknar dem där svalkande doppen. Bilden är tagen i somras. Obs det är självklart Copyright på alla bilder på min hemsida.

Idag var jag på klubben första gången, detta året! 🙂 Jag skulle nämligen träna med lydnadsgruppen. Det var hur länge sen som helst som jag tränade, rättare sagt över två månader sedan. Det var över 2 månader sedan jag tävlade senast och det var innan det. Det var väldigt kallt ute. Efter ett långt uppehåll är jag nöjd med Extras insats, det enda jag ville var att hon tyckte det var kul och var motiverad och det var hon idag. Det märktes att hon tyckte det var toppen, så fort ett litet ord kröp ut ur min mun reagerade hon som en blixt och var snabbt vid min sida. I början körde vi en litet halvflummigt frittfölj, hon har tappat väldigt mycket i positionen. Både när vi går och i halterna. Hon sätter sig snett i halterna och i gående så går hon alldeles för långt fram, men det brydde jag mig inte om idag. Jag rättade henne i halterna (hon får såklart ingen belöning för snea sittande) men jag la ingen energi på det andra. När vi gjorde språng marsch tyckte hon det var superskoj och sprang jättefint bredvid mig samtidigt som hon var kvick på att sätta sig när jag stannade. Vi tränade även lite på apportering med extern belöning, det är väldigt knepigt nu i början eftersom hon tittade på skålen varje gång jag sa apport, så jag fick knuffa henne utåt lite och då kom hon med apporten. Det tar nog tid innan hon riktigt förstår vad det innebär men det blir spännande att se om det ger resultat. Jag har ju bara kört med externbelöning ett fåtal ggr, tillexempel bakom henne på fjärren och  inkallningen med ställande men inte med mer än så. Tänkte börja länka ihop flera moment sen. Vi körde rutan en gång och det gick långt över förväntan, LÅNGT menar jag då. Jag tänkte bara testa för skojs skull eftersom jag antog att hon inte fattade ett skit, men så var inte fallet. Jag fick ge ett dubbelkommando men efter det sprang hon in i rutan med dunderfart. Eftersom hon sprang så snabbt kommenderade jag henne lite för snabbt men hon hamnade ändå nästan mitt i rutan. Jag var så nöjd, jag underskattade henne faktiskt i detta moment. Jag tränade även lite på fjärren och vad ska man säga? Hon var jätteduktig. Hon kommer ihåg…trots allt 😉 Hopp sitt hopp var också fint, inte korrekt -men hon klarade det fint.

Det kändes faktiskt väldigt bra att bara träna idag, det var länge sen jag bara tränade utan något krav och det kändes faktiskt himla bra. Jag har ingen aning om när vi ska tävla igen. Men både jag och Extra uppskattade detta träningspass, det var huvudsaken. Det var så kul att se henne som idag igen, hon var nog ganska slutkörd i slutet på förra året. Vi behövde semester helt enkelt.

Här hemma har snön smällt bort och man kan se nästan hela gräsmattor nu, dock är det fortfarande väldigt kallt. Idag med träningsgruppen bestämde vi oss för att skjuta upp starten på träningen till den 17 februari. Det känns bra. Tror det kan vara bra för Extra att hon bara fick ”känna på det” lite idag och istället vänta ett par veckor till innan träningen drar igång på riktigt igen. En mjukstart liksom.

En fullspäckad sommar

Såhär brukar det se ut i min säng när jag ska gå och lägga mig…

Hej allihopa! Kände att det var dax för en uppdatering nu när det är 2011 (trots att jag inte har något vettigt att skriva om). Min nyår var rätt dramatisk och oförutsägbar, precis som resten av mitt år har varit.. Så det var väl rätt komiskt. Men nu ser jag fram emot ett nytt år med en ”ny” start! 2010 har verkligen inte varit mitt år någonstans, det har hänt mycket  tråkigheter inom min släkt & familj så det har varit ett väldigt tufft år för oss alla. Men -i allt mörkt måste man se det ljusa, jag har haft väldigt underbara dagar i Fjällbacka och med mina vänner som jag tycker så mycket om. Sen får man inte glömma mina guldklimpar.

Jag är en människa som är väldigt positivt inställd till livet och vad det har att erbjuda så 2011 tror jag verkligen kommer bli superbra. Min sommar är redan nu väldigt planerat med mycket trevligheter så jag längtar som bara den.

Den 4 juli drar jag, min mamma, min moster, min lillebror och min stora syster till Tunisien (Afrika) i två veckor! Ska bli underbart, går inte att beskriva. Var längesen vi alla reste iväg tillsammans så kommer bli jättemysigt. Ser fram emot att bli brun som en pepparkaka! Nackdelen är ju att jag måste lämna bort Jakita och Extra i två veckor. Vet inte riktigt vart dem ska bo ännu, men det löser sig på något sätt. Att lämna två hundar på hundpensionat i två veckor är ingenting jag vill göra då jag helst vill lämna hundarna till någon jag känner och dessutom blir det rätt mycket pengar att ha hundarna på ett pensionat. Extra är ju rätt lätt att lämna bort, Jakita är jag väl lite kräsnare med att lämna bort (måste vara en hundvan person). Men som sagt, det är ju två veckor. Det är en ganska lång tid, en vecka känns ju betydligt lättare att lämna bort hundarna…men två. Jaja, det löser sig! Var/till vem brukar ni lämna era hundar när ni reser bort?

Den 31 juli drar jag iväg på ytterliggare en resa, nämligen till Rhodos (Grekland) i en vecka (bokade resan idag faktiskt!). Dit ska jag åka med mina fyra tjejkompisar. Det ska bli superskoj! Sol, bad och fest står på schemat. Denna veckan tar min snälla mamma hand om hundarna och eftersom hon jobbar åker hem på lunchen så det känns otroligt skönt. Hon ställer alltid upp för mig och hundarna.

Fjällbacka är ju ett måste några veckor i sommar också, så där kommer jag mest vara när jag är i Sverige, hehe.

Annars då? Här är det väldigt lugnt och ”hundinaktivt”, inte så mycket planer hittills och hundträningen har inte satt igång ännu (juluppehåll). Men något som jag är lite stressad över är att jag inte är klar med projektarbetet till instuktörsutbildningen. Men hoppas kunna träffa Annelie och Nisse i helgen (har ett antal ggr kvar….). För er som undrar så är hundarna sams och det var förhoppningsvis bara en engångshändelse att de rök ihop, de leker som vanligt igen – skönt!