LPI Mycherieamour Paulette

För snart två veckor sedan fick vår älskade Extra somna in. Hon skulle fylla 12 år i december och har varit en frisk hund hela livet. Förutom nu i slutet då hon drabbades av en tumör. Jag är evigt tacksam för denna hund. Allt hon gett mig, alla minnen och all kärlek. Kommer sakna henne föralltid. En liten text jag skrev om min bästa vän:

”Sista gången jag tittar in i dina vackra bruna ögon. Du är fortfarande lika mycket där som du alltid varit. Det är nog det som gör mest ont. Jag tänker, hur ska livet kunna fortsätta utan dig? Jag vet att det gör det. Att du alltid finns hos oss. Att det är livets cirkel, som Mufasa sa i Lejonkungen. Men det är inte mindre smärtsamt för det. Smärtan efter dig önskar jag ingen. Du har följt mig genom livet som tonårigstjej till en vuxen kvinna. Du har fått valpar, jag har fått barn. Vi har tränat så mycket, tävlat så mycket. Jag kommer föralltid minnas din glansiga päls, den speciella doften uppe på ditt huvud och hur du alltid morrade när man slutade klappa dig. Du ville aldrig att man skulle sluta. Jag kommer aldrig glömma hur du alltid tittade mig djupt i ögonen när du tyckte något var obehagligt, sålänge jag stod kvar litade du på att det var okej. Det är nog det finaste man kan få av ett djur, tillit. Tack för att du alltid litat på mig. Du älskade att ligga framme i fören på båten medan vinden smekte din päls. Och jag älskade att se dig ligga där, antagligen för att jag älskade det så mycket själv. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst, men det gör inte att du kommer tillbaka. När vi tog farväl var du så vacker. Och när du somnade in såg du fortfarande levande ut. Du har alltid varit något alldeles extra. Och jag älskar dig från botten av mitt hjärta. Tack. Tack för att du kom till mig. Tack för att jag fick ha dig i mitt liv i nästan tolv år. Med dem åren har du förgyllt mitt liv föralltid. Min trogne vän, du var så mycket mer än ”bara en hund”. Saknaden skär i mig. Jag är så glad att jag har Shadow efter dig. Varje dag kommer jag kunna titta honom i ögonen och se dig genom dem. Alla borde få uppleva en Extra i sitt liv. Ovillkorlig kärlek. Vi ses snart igen min älskade ögonsten, tills dess- hälsa vår Jakita.”

Inga valpkullar inom det närmsta

Hej allihopa!

Gud vad längesen det var jag var här inne och gjorde ett avtryck. Tiden har minst sagt gått undan och åren har rullat på. Kikar mest in här för att meddela att jag inte planerat några kullar inom den närmsta tiden då jag inte har någon tik tillgänglig för avel. Får nämligen väldigt mycket mejl om detta trots att sidan inte uppdaterats på år. Min tik Extra fyller 11 år snart. Älskade Extra, ännu pigg som bara den.

Jag behöll ju som sagt en hanvalp efter Extra. Han är idag 4 år gammal och världens härligaste prick. En snällare hund med härligare mentalitet får man leta länge efter. Shadow som han heter är definitionen av ren och skär kärlek. Han är röntgad med HD grad B, samt ED UA. Han är utställd en gång i juniorklass med resultatet ”Good”. Ingenting att skryta om, men han var väldigt tanig och omogen då. Så det är förståeligt. Idag är han en aning mer proportionerlig, muskulös och otroligt vacker med hans vackra huvud. Han är tränad en del i lydnad. Utställning intresserar mig inte så värst mycket just nu, därav har ingen av hundarna ställts ut på länge. Däremot är jag lite sugen på att ställa igen då Extra går i veteranklass numera och Shadow går i öppenklass. Shadows syster Nala är svensk viltspårschampion samt utställd med flertal Excellent. Otroligt kul! Jag är så stolt. Shadow skulle jag kunna tänka mig att låna ut för avel, till rätt tik. Skulle då självklart genomföra resterande tester samt ställa ut honom igen om det skulle vara intressant. Vid intresse är ni varmt välkomna att höra av er till mig på min e-postadress johanna.brandell@live.se

Shadow tillsammans med mamma Extra. Numera mycket högre och kraftigare.

Sa någon boll? Sa någon hav? Då hittar ni Shadow såhär. Den bästa aktiviteten han vet är att hämta bollen i vattnet, gång efter gång. Han tröttnar aldrig.

Min älskade, snart 11 år gamla, Extra. Hon har blivit lite grå runt nosen, det är så sött så jag smäller av. Älskade gosvovve.

Skanörstrand en oktoberdag

Nu kanske ni undrar vart jag hållt hus? Mina gamla laptops bestämde sig för att se sina sista dagar så har mer eller mindre varit datorlös ett bra tag. Allt jag har gjort och kunnat göra har skett via min telefon. I dagarna beställde jag en ny dator och igår levererades den. Känns lyxigt att ha en helt felfri dator igen! Hur som helst…tänkte slänga upp lite bilder från den 5 oktober när jag och min kära mamma bestämde oss för att ta en runda på Skanörs strand med hundarna -bättre sent än aldrig!DSC_0004 DSC_0012 DSC_0016 DSC_0017 DSC_0019 DSC_0024 DSC_0032 DSC_0033 DSC_0035 DSC_0037 DSC_0062 DSC_0065 DSC_0077 DSC_0086 DSC_0088 DSC_0093 DSC_0095 DSC_0097 DSC_0104 DSC_0107 DSC_0111 DSC_0115 DSC_0116 DSC_0118 DSC_0122 DSC_0127 DSC_0133 DSC_0137 DSC_0138 DSC_0147 DSC_0149 DSC_0150 DSC_0167 DSC_0174 DSC_0175 DSC_0181

Dream team

Shadow bara växer och visar varje dag vilken framåt, orädd & självsäker hund han är. En ständigt viftande svans och glimten i ögat har lillkillen. Jag börjar känna igen den Extra som försvann med Jakita. Hon leker ständigt med Shadow & är lyckligare än någonsin. Ni förstår säkert att matte är tacksammare än något annat för det.
IMG_9239.JPG

IMG_9244.JPG

IMG_9238.JPG