Jakita

Maple height’s sunshine of my life

DSC_0115

KLICKA HÄR FÖR FLER BILDER!

Namn Maple Height’s Sunshine of my life
Reg.nr S27546/2004
Född 2004-03-06
Hd/Ed HD B, Ed 1/2
Ögon Ej lyst
Lydnad Ej tävlad
Utställning 1:a pris samt HP inofficiellt
Övrigt Min ängel

Jakita var min första egna hund, som jag fick när jag (efter ett livslångt tjat) var 11 år gammal. Första gången jag träffade Jaktia var hon 4 veckor gammal, och det var ingen tvekan om vilken valp jag ville ha. Den lilla ljusa valpen med stora och välmarkerade öron. Hon såg faktiskt ut som dumbo –fast i hundformat. Jag kommer ihåg att jag hade på mig en beige tröja med fuskpäls på armar/krage den dagen och att jag varken ville tvätta mig själv eller tröjan på flera dagar efter besöket på Maple Height’s. Den luktade så underbart gott –min valp! Efter två veckor blev det ytterligare en färd till Båstad för att träffa valparna innan leverans. De var då sex veckor gamla och även då helt bedårande! Två veckor senare, den 1:a maj år 2004, fick vi äntligen hämta hem vårt lilla yrväder. Ni kan säkert förstå min otroliga längtan efter denna lilla valp?

Jakita var en helgalen hund med mycket fart i! Inte den lättaste & mest okomplicerade hund men dock så underbar. Hon var så himla lättlärd och överdrivet snäll -hennes enorma jaktinstinkt ställde dock till det väldigt mycket i vår träning. Om Jakita hade bestämt sig för att inte lyssna så gick det inte att ändra på. Jakita var en hund som i sig var väldigt, väldigt duktig –när hon själv ville det! Utan godis var det dock inte lika kul att vara matte till lags tyckte Jakita och därför tävlades hon aldrig i något annat än utställning. Denna dam hade den starka on/off-knappen som många strävar efter att få på sin hund. Själv tycker jag att det är det ultimata: att inomhus ha en hund som kan vara en riktigt soffpotatis men sedan vara full av energi när den kommer ut.

Jakita och jag har varit med om mycket och vi har provat på alla möjliga hundsporter tillsammans. Genom åren har vi gått på ett dussin hundläger tillsammans och vår främsta inriktning har varit agility och freestyle. Det var tillsammans med henne jag upptäckte hundsporten. Vi har även varit med om en hel del mindre trevliga saker. Några exempel på dem är när Jakita rullade sig i spill-olja, när hon åt upp en brännmanet och inte ska vi tala om alla gånger hon rymt och jagat kaniner. Men som hennes kennel-namn lyder, så var och är hon fortfarande solstrålen i mitt liv trots att hon togs ifrån mig hastigt i april förra året. Saknaden efter henne är enorm, hon har gjort mig till den jag är idag och jag är oerhört tacksam för alla minnen hon gett mig. Det kan ingen någonsin ta ifrån mig. Världens finaste Jakita, varelsen som faktiskt gett mig min största utmaning och erfarenhet i livet hittills.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s